Tinge - linge - ling tåget går. Ut i räntevärlden.
Den som några få procent vill ha får följa med på färden.
Jag tror den gick så i alla fall om jag minns rätt. Tråkig som jag är så hittar jag inga prisvärda bolag att köpa i Sverige och därför placerar jag mina likvider i ränta/obligationsfonder. För att förtydliga så är detta pengar på mitt ISK-konto. En tredjedel är likvider på bankkonto som inte ska placeras någonstans just nu. Intresset för att leta bolag utanför Sveriges gränser är inte så stort, just nu i alla fall. Det finns en rad olika anledningar och det är valuta, källskatt o.s.v. Utöver det så behöver man ha viss koll på det landet man väljer att investera i.
Min förmåga är begränsad till Sverige och jag tror man måste erkänna det för sig själv, här kommer den "circle of competence". Ett annat alternativ är aktiefonder och visst finns det många alternativ och hyfsat bra förvaltningsavgifter. Jag känner ändå att jag vill äga aktier själv och helst inte stoppa större innehav i fonder.
Då jag fortfarande lär mig och utvecklas (hoppas jag) inom det här området så får jag nu tid över till att läsa på mer och diskutera med övriga likasinnade. Är det en bra ide att lägga sig i ränteträsket? Både ja och nej. Visst kan det vara ödesdigert att stå utanför börsen under för lång tid. Det jag anser är positivt är att jag i dag bättre kan försöka mig på en värdering och bilda mig en uppfattning om ett bolag. Det i sig gör att jag kan invänta tillfällen som uppstår för köp.
Köper jag aktier i dag, är risken att jag får vänta läääänge innan jag får tillbaka min ursprungliga investering. Äger man sina aktier för alltid är det inget man behöver tänka på. Frågan som då uppstår är, kan jag äga aktier för alltid? Nyttigt är att jag lärt mig från bl.a. av herr Vito Maida är att man inte ska vara rädd för att sitta på en stora kassa. Tålamod heter det där räntetåget som jag sitter på just nu.
Den som några få procent vill ha får följa med på färden.
Jag tror den gick så i alla fall om jag minns rätt. Tråkig som jag är så hittar jag inga prisvärda bolag att köpa i Sverige och därför placerar jag mina likvider i ränta/obligationsfonder. För att förtydliga så är detta pengar på mitt ISK-konto. En tredjedel är likvider på bankkonto som inte ska placeras någonstans just nu. Intresset för att leta bolag utanför Sveriges gränser är inte så stort, just nu i alla fall. Det finns en rad olika anledningar och det är valuta, källskatt o.s.v. Utöver det så behöver man ha viss koll på det landet man väljer att investera i.
Min förmåga är begränsad till Sverige och jag tror man måste erkänna det för sig själv, här kommer den "circle of competence". Ett annat alternativ är aktiefonder och visst finns det många alternativ och hyfsat bra förvaltningsavgifter. Jag känner ändå att jag vill äga aktier själv och helst inte stoppa större innehav i fonder.
Då jag fortfarande lär mig och utvecklas (hoppas jag) inom det här området så får jag nu tid över till att läsa på mer och diskutera med övriga likasinnade. Är det en bra ide att lägga sig i ränteträsket? Både ja och nej. Visst kan det vara ödesdigert att stå utanför börsen under för lång tid. Det jag anser är positivt är att jag i dag bättre kan försöka mig på en värdering och bilda mig en uppfattning om ett bolag. Det i sig gör att jag kan invänta tillfällen som uppstår för köp.
Köper jag aktier i dag, är risken att jag får vänta läääänge innan jag får tillbaka min ursprungliga investering. Äger man sina aktier för alltid är det inget man behöver tänka på. Frågan som då uppstår är, kan jag äga aktier för alltid? Nyttigt är att jag lärt mig från bl.a. av herr Vito Maida är att man inte ska vara rädd för att sitta på en stora kassa. Tålamod heter det där räntetåget som jag sitter på just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar